Vad betyder Bråka?

Att bråka betyder att ha en dispyt eller en konflikt med någon annan, antingen verbalt eller fysiskt. Det kan handla om att argumentera eller att ha en upprörd diskussion med någon.

Exempel på användning

• Ibland bråkar syskon, men det är en del av att växa upp.
• Det är viktigt att inte bråka utan istället försöka lösa konflikter på ett lugnt sätt.
• När vänner bråkar kan det vara svårt att veta vilken sida man ska ta.
• Att bråka med grannar kan göra att det blir dålig stämning i området.
• I skolan är det inte okej att bråka med andra elever.
• Man ska försöka undvika att bråka om småsaker och istället fokusera på det som är viktigt.
• Att bråka med kollegor på jobbet kan göra arbetsklimatet dåligt.
• Det är bättre att prata om problemen istället för att bråka om dem.
• I en relation är det viktigt att kunna kommunicera istället för att bråka.
• Bråka inte med din partner över bagateller, det är inte värt det.
• Att bråka med sig själv i tankarna kan göra en nedstämd.
• Det är aldrig bra att bråka på offentliga platser och störa andra människor.
• Man bör undvika att bråka när man är arg, då kan man säga saker man inte menar.
• Att se sina föräldrar bråka kan vara jobbigt för barnen och påverka dem negativt.
• Det är bättre att diskutera och kompromissa istället för att bråka om olika åsikter.

Synonymer

• Gräla
• Kivas
• Tjafsa
• Krängas

Antonymer

• Fridfull
• Samarbete
• Kommunikation
• Lösa konflikter
• Respekt

Etymologi

Ordet bråka härstammar från det fornsvenska ordet bråk, som betyder gräl eller tvist. Det kan härledas till det gammelnordiska ordet brak, vilket betyder oväsen eller buller. I dagens svenska språk används ordet bråka främst för att beskriva en konflikt, gräl eller brådskande argumentation mellan människor.

flyhänt • nedbruten • omgivning • erisäpple • spöa • dyngrak • laguppställning • toppmöte • orent • tillförordnad •