Vad betyder Himmel?

Ordet himmel används vanligtvis för att beskriva den synliga atmosfärens del som vi ser när vi tittar upp mot taket. Himmelen kan vara blå, grå, solig eller molnig beroende på väderförhållandena. Men det kan också användas i en mer symbolisk eller poetisk betydelse för att referera till himlen, universum eller det övernaturliga.

Exempel på användning

• Himlen är blå och molnen är vita.
• Jag tittar upp mot stjärnorna på himlen.
• Solen skiner högt på himlavalvet.
• Regnbågen sträcker sig över himlen.
• När solen går ner färgas himlen i vackra nyanser.
• Änglarna dansar i himlen enligt sägnen.
• Drömmar kan nå ända upp till himlen.
• Luftballonger svävar högt uppe i himlen.
• Himlen är en oändlig tavla av skönhet.
• Ibland undrar jag vad som finns bortom himlavalvet.
• Om jag kunde flyga skulle jag utforska himlens alla hörn.
• En vacker solnedgång målar himlen i rosa och lila toner.
• Höga berg når nästan ända upp till himmeln.
• Himlen är som en stor spegel som reflekterar våra känslor.
• Kanske gömmer sig svar på våra frågor högt där uppe i himlen.

Synonymer

• sky
• luft
• firmament
• valv

Antonymer

• Jord
• Hav
• Mark
• Helvete

Etymologi

Ordet himmel kommer etymologiskt från fornnordiska himinn och ursprungligen från det fornindoeuropeiska ordet *ḱéwlos, vilket betyder båge eller valv. På svenska används ordet himmel oftast för att beskriva den synliga delen av atmosfären ovanför jorden, där vi ser solen, månen och stjärnorna. Himmelen är också en vanlig symbol för det övernaturliga eller det andliga i många kulturer.

babbe • desamma • dubbelmoral • försumbar • skändlig • nedan • mupp • skvaller • ränna • klagolåt •