Vad betyder Kvackare?
Kvackare är ett slanguttryck på svenska som används för att beskriva en person som pratar mycket och ofta om ovidkommande saker eller som skryter. Det kan också användas för att beskriva någon som är pratsam eller högljudd. Ordet kan även användas för att beskriva grodor eller ankor som kvackar.
Exempel på användning
- Kvackarna i dammen hördes tydligt i den stilla kvällen.
- Barnen hade roligt när de lekte med sina kvackare.
- I skogen hördes det kvackande från grodorna.
- Kvackarna samlades vid sjön för att para sig under våren.
- Den gamla trädgården fylldes av kvackande ljud från grodorna.
- Kvackarna skapade en behaglig atmosfär vid vattnet.
- Vi stannade till vid bäcken för att lyssna på kvackarna.
- Plötsligt avbröts tystnaden av kvackandet från dammen.
- Kvackarnas sång fyllde luften under den ljumma sommarnatten.
- Vi följde ljudet av kvackare och upptäckte en gömd damm.
- Kvackarna verkade glada över den regniga dagen.
- Det var som om kvackarna hälsade oss välkomna till naturen.
- Lyssna på kvackarnas symfoni i skymningen.
- Vi smög närmare för att få en bättre titt på kvackarna vid vattnet.
- Kvackarnas ljud påminde om att sommaren var på väg.
Synonymer
- Anka
- And
- Kvackare
- Fågel
Antonymer
- Tystare
- Skrävlare
- Språkigare
- Snackare
- Mångordigare
Etymologi
Ordet kvackare härstammar från verbet kvacka, som är en ljudhärmande term för det karakteristiska ljudet som ankor gör, nämligen kvack. Således syftar kvackare på en person som gör ankljud eller som på något sätt påminner om en anka. Ordet används oftast i en humoristisk eller nedlåtande ton.
stilb • halskatarr • sucka • ordna • mysko • ort • trema • kvintessens • mysko •