Vad betyder Skampåle?

Skampåle är en historisk term som refererar till en påle eller stång där man fäste personer offentligt för att skämma ut eller straffa dem för deras handlingar. Det användes förr som ett straff- och skampåföljande verktyg.

Exempel på användning

• Skampålen användes förr som straffredskap.
• Att ställas inför skampålen var en skamlig upplevelse.
• Många människor avrättades genom att placeras vid skampålen.
• Skampålen avskaffades som straffmetod under 1800-talet.
• Synen på skampålen som straff är starkt negativ idag.
• Historiskt sett var skampålen en vanlig syn på torgen.
• Skampålen sattes upp som varning för andra brottslingar.
• Att sitta vid skampålen gav en känsla av offentlig skam.
• De dömda tvingades att stå vid skampålen i flera timmar.
• Skampålen användes för att markera att någon begått brott.
• Att bli bunden vid skampålen var en förnedrande straffform.
• Personer som fängslats kunde också placeras vid skampålen.
• Skampålen betraktas idag som en barbarisk form av straff.
• Att se en person vid skampålen var ett sätt att skrämma andra.
• Skampålen blev alltmer sällsynt i rättssystemet mot slutet av 1800-talet.

Synonymer

• Skämskudde
• Tiggarstav
• Folkmassa
• Skamskärm

Antonymer

• Hyllning
• Ros
• Utmärkelse
• Ära
• Lovord

Etymologi

Ordet skampåle kommer från orden skam och stång. En skampåle användes förr i tiden som ett straffverktyg där den dömde blev bunden vid en påle offentligt för att skämmas inför andra. Att stå vid skampålen var en form av offentligt förlöjligande och avrättning av en persons rykte och anseende. Numera används uttrycket mer symboliskt för att beskriva när någon offentligt skäms eller kritiseras.

sedlighet • räddhåga • ditt • intermittent • häpnad • allmänt • räddhåga • populär •