Vad betyder Vråla?
Vråla är ett verb som betyder att skrika eller ropa högljutt, ofta med ilska eller starka känslor. Det kan också användas för att beskriva en hög ljudnivå eller att uttrycka starkt missnöje.
Exempel på användning
- Han började vråla av ilska när han förlorade spelet.
- Björnen började vråla när han kände sig hotad.
- Ilskan fick henne att vråla ut sin frustration.
- Barnet började vråla högt när det tappade sin leksak.
- Vargen började vråla för att varna de andra om faran.
- Det känns som att jag bara vill vråla ut allt just nu.
- Vreden fick honom att vråla så att fönsterrutorna skallrade.
- I skräckfilmen kunde man höra monstret vråla i skogen.
- Konserten var så bra att publiken började vråla av glädje.
- Smärtan fick henne att vråla högt på akutmottagningen.
- Hon kunde höra vargen vråla ute i skogen under natten.
- Vrålen från publiken när artisten äntrade scenen var öronbedövande.
- Skådespelaren lärde sig att vråla realistiskt under stuntträningen.
- Vargmamman började vråla när hotet närmade sig hennes valpar.
- Det kändes befriande att bara få vråla ut all stress och oro.
Synonymer
- Skrika
- Galoppera
- Tjuta
- Ropa
- Yla
Antonymer
Etymologi
Ordet vråla härstammar från det fornnordiska ordet vrála, vilket betyder att ropa högt eller skrika. Vråla används oftast för att beskriva ett högt och kraftfullt ljud som människor eller djur kan göra när de är arga, rädda eller smärtsamt medvetna om något. Det kan också användas mer bildligt för att beskriva att någon talar väldigt högt eller intensivt om något.
kantsöm • oktal • flotta • stoft • alla • nästa • nästa • vrid • uppdikta •
